Godmorgon på er!

Egentligen borde jag skynda mig till skolan
eller först och främts göra mig iordning, men icke

Senare idag ska jag visa er mitt hjärtas block
Det är rött och har en rosett på sig. Där i skriver
jag det mesta. Inlägg hit, tankar dit och
hjärtsnurr upp och ner.

Och igår läste jag om en tjej som aldrig gör punkter utan
hon bara skriver och skriver eftersom allt ändå aldrig har
något slut meningarna var oändligt långa och boken
handlade om
Kräkleken

Loopholes

 Och du kan inte lämna mig om jag redan är borta
sjunger dom

 

fast det kunde nog du

 

Imorgon är det idrott, pepp?
Nepp

Vad är torsdagar bra för egentligen? Dom ligger där mitt i veckan och tar upp tid. Lite som kanterna på en smörgås, dom du bara äter om du så måste. Torsdagar går jag sent (dock inte imorgon) till 19,30, så om man sen ska ha något som kallas ett liv eftersom man är sjutton år och förväntas ha det, blir det lite marigt.
(åh jag älskar att wordpress sparar inläggen med jämna mellanrum så att det inte blir sådär jobbigt när man skrivit ett långt inlägg och sen försvinner allt när man ska publicera!)

Förövrigt har jag blivit fascinerad av blåvalar och Pulsar och Vita dvärgstjärnor. Mer om det kommer imorgon.
Så härligt att bara sugas in i ett informationsflöde av grejor man egentligen inte alls visste. Rymdconfetti, låter inte det härligt?

Åh polis,ta och nita mig och spärra in min längtan, min känsla och min chans

 

 

 

 okej varför blir det siffror under mina bilder? Jag och bloggen vill inte samma sak tror jag..

Iallafall, ikväll missar vi inte Popcirkus!

 

 

29

1

Det var vinter och jag föll för dig

som snöflingorna föll utanför fönstret

Men det som skulle bli,

var och är ett vi

bara snöade bort

(Allt sprack på små detaljer som man glömt)

 
Och jag håller mina tummar som ett desperat sista hopp på att det faktiskt blir något

Att jag också kanske har en hand att hålla i

 
Och i rummet spela No time for us

Men Finaste,

ser du inte att tid är det enda vi har?

Jag tar fart.

                                                                     

Hej världen!
Snart så är det Håkan, och mitt hjärta börjar slå hårdare för varje slag.
Mycket har hänt sen sist. Jag har stått en suttit en armsläng ifrån herr Snygg och hålht kvar blicken när han tittade på mig, bestämt träff med August på söndag och fått Davids bok.

Dock har allt blivit gråare.
Gatorna, molnen och maskrosorna.

72 ord är inte mycket, men det är allt ni får för tillfället.

/ E

I saw a face turning streets alive

Hej! Nu är det bäst för mig att ta och skriva lite, eftersom någon (!) tycker det är jätteroligt att tjata ;D

 

Igår var jag i Uppsala, med mamma, och handlade lite kläder. Dagen igår var dagen då jag blev ännu mer kär i Uppsala. Det är något som inte går att komma ifrån.

Gathörnen, gränderna och husen. (Blommorna, träden och alla gatljusen).
En fika på Café Linné blev det sen, och jag fick ofrivilligt upp våran lilla, fräcka sång från nian i hjärnan; ”Kom till vårt café Linné, köpa kaka, kaffe, frukt och te, sätt dig ner en stund och le, vågar du vågar jag”

(Vågar du vågar jag sången)
Och den var helt klart dagens roligaste.

Stickningen går det framåt med. För er som inte vet stickar jag en sjömanströja (pippi). Och jag har blivit helt klar med hela bakstycket! Mitt mål är att den ska bli klar till sommarlovet, alltså ungefår en månad kvar då.
Appråpå en månad, då ska jag ta hål i öronen. Lite småpanikpanikpanik. Fastän min rädsla så köpte jag till mammas förvåning örhängen igår. Dom är vrålsnygga.

Hejsvej leverpastej.

 

Hello world!

Okej.
Nu ska jag banne mig börja blogga igen.

En liten sen födelsedgaspresent till dig Matilda, hoppas du blir glad (för du är kommer antagligen vara den som hänger här mest). Kommer försöka fixa till lite här, så gott jag kan, ha tålamod.