Egentligen har jag inget att skriva, och egentligen är det okej med er. Har Minnen av Aprilhimlen på reapet, även om himlen ute inte alls är som min bild av en aprilhimmel. Nu om dagarna är himlen bara helt blå. Mina aprilhimlar ska ha små moln tätt utspridda. Lite som dom här:
Hur ser era aprilhimlar ut?
Min Farfar jobbade inom flyget. Där var det bra förut om man kunde läsa moln och himlen för sikten när de skulle ut och flyga. Om jag kunde, gick jag ner till honom på gatan en bit bort tidigt på morgonen, eller lyssnade lite på kvällen om olika moln. Vi satt på förstukvisten och han pekade och namngav molnen. Han kom säkert på några själv, jag också.
Dom kunde vara höga, tjock, snabba, tunna och låga.
Han förutspådde väder med hjälp av molnen och jag blev alltid lika fascinerad, fast ibland gissade han nog bara.
Det här var hans favoriter. Nu är dom mina. Det är det enda jag kommer ihåg.
åh vad fint! du borde bli sagoberättare du.
jag har inte heller beställt eller så, men ack så jag vill dit jag med. kommer antagligen vara utan för att jag är så seg på sånt. uh. vet ingen som kan eller vill gå med mig heller.
alltså gud vad fint
åh, det skulle la vara trevligt! ihihi. gärna du. :’> jag vet precis hur det är att vara femte hjulet, haha. är ju inte precis en sån som tar plats när jag känner mig osäker och otrygg liksom. då blir det lätt så. men du är ju trevlig och säger gulliga saker så du är nog inte ett femte hjul!
dom är så personliga, och man blir så sårbar när man visar sina texter liksom. därför vågar jag inte riktigt stå för dom och säga att jag faktiskt tar mina skriverier på stort allvar.
tycker väldigt mycket om ditt sätt att skriva, jag. dina ordval är mysiga.
men du skriver verkligen fint. du borde visa någon. kanske lilla mig (a) hihi. och som du sa, det kanske berör någon annan. och om man har skrivit från hjärtat betyder det ju verkligen om så bara en tycker om det liksom.