Stå helt still; upprätt, livrädd som jag

Nu är spärren släppt, 17 inlägget är publicerat, läs det fort
innan jag ångrar mig.
Lite dumt att jag inte skrivit andra inlägg medans jag hållt
på med 17.
För nu har jag mycket jag vill berätta för er.
Inte att våren är här, för det gör alla andra så bra.
Nu regnar våren bort, och jag kan inte hjälpa att älska
doften av blöt asfalt.

Som igår tittade jag och pappa på Broder Daniel dvd:n. Han
intresserar sig för mig skull. Fint att han försöker förstå.
Och jag vill gärna tro att han gör det.
Han berättade om musiken han brukade lyssna på, om hur
The Clash tog honom med storm och
om dagar han försökt glömma.

Idag tog vi bilen 20 minuter bort
till en stor affär med cd-skivor.
Pappa gick runt och letade på sin egen hand
och när han kom tillbaka höll han i en cd-skiva:

Broder Daniel Forever

"Är den här bra Elin? Jag tänkte ha den på jobbet,
poppa lite på Ica, skrämma slag på knäckehäxan.
Dom ska få höra lite riktig musik, eller vad säger du?"
Just då log jag bara.
Pappa,
du tog den finaste.

(Jag tittade upp och

 jag såg flygplanen, eller var det svalor?
 jag är tyst, här upphör spåren, boken stängs



 Du sa: Allt har ett slut
 Mitt börjar här och nu.)